Den stora stick-katastrofen.

Älskade sypeppsvänner och bloggläsare. Ni anar inte vilket fruktansvärt sticköde jag var med om i helgen.
 
Jag har ju med mig min stickpåse med alla mina stickningar i över allt, eftersom jag stickar nästan jämt. I torsdags måste jag ha tappat den inne på Myrornas här i Göteborg och jag upptäckte inte att den var borta förrän på fredag kväll. När jag ringde dem på lördag morgon för att fråga om de möjligtvis hade den sa de att nån där hade råkat sälja den av misstag. Min stickpåse som jag hade tre stickningar i, ett mönster och en gammal sticktidning i men framför allt som jag lagt ner hundratalstimmar på är alltså såld... Till någon annan...
 
Den här sticktragedin tar verkligen priset. Jag hade nästan stickat klart hela den blå koftan och stickat hälften av den mönsterstickade sjalen. Jag hoppas ju innerligt att den ska hitta hem igen. Jag har satt upp efterlysningslappar på Myrornas och några garnbutiker och så har jag efterlyst den i stick-gruppen Online stickcafé som har typ 23 000 medlemmar. Alla i den gruppen har varit superfina och delat vidare inlägget och gett mig lyckönskningar. Men helt ärligt är chansen inte jättestor att jag får tillbaks den. Just nu känns det som jag aldrig mer kommer kunna ta mig för att skapa något över huvud taget. Det är liksom hundratals timmars arbete som bara är försvunnet. Rent logiskt så försöker jag tänka att det snart kommer kännas lugnt igen och att jag kommer att färdigställa andra projekt. Men hur fasen ska jag bli av med den isande ångesten i magen. Jag borde förstås försöka sticka bort den eftersom det är veteskapligt bevisat att stickning är bra för ångest. Men just nu isar det i hela min kropp bara jag ser en liten garntråd. 
 
Jag har satt igång med ett nytt stickprojekt av garn och mönster som jag redan hade hemma. Men det känns jäkligt tungt. Så nu velar jag lite om jag ska ta paus från stickningen ett tag och istället försöka sy en massa, om jag ska tvinga igång mitt nya stickprojekt och försöka få igång det snabbt eller om jag helt enkelt ska trösta mig genom att leta upp en helt nytt mönster och garn och börja om på nått helt nytt. Jag vet liksom inte vad som kommer ge mig mest tröst. 

Det här är ett väldigt svamligt inlägg men på mitt blogg-schema stod det att jag idag skulle posta ett inlägg med mina pågående projekt och nästan alla mina projekt är ju snarare utgående än pågående så jag kände att jag var tvungen att dela med mig av katastrofen här. För vilka om inte ni, förstår vidden av det här missödet. 

Har ni nå bra tips på vad som kan muntra upp stickaren i mig? 
 
 
IMG_9068
IMG_9067
IMG_9064

Här är de sista bilderna som finns på mina stickningar </3 och då hade jag hunnit sticka en hel del till på alla stickningarna innan de försvann. Nä fy vilket missöde hörrni. 
10 kommentarer
Martha

Nä-ä! Det här är ju typ det värsta som kan hända med ens pågående alster...shit alltså. Vet inte vad jag hade gjort om jag varit i dina skor men känner verkligen med dig! Håller tummar och tår för att det dyker upp igen (och tycker det är helt okej om man måste sörja en tid innan man kommer igång igen efter en sån tragisk händelse). Kramar!!

Svar: Tack Martha för dina fina ord! <3 Det var inte alls kul att bli av med den, men det känns liksom okej nu att den kanske kommer fortsätta vara borta. Känner mig typ lugnare än vad jag trodde att jag skulle göra och det känns skönt. Tack snälla för din kommentar! <3
Fredrika

Sandra

Men åh Fredrika, det är inte sant! Vilken jävlig situation alltså :( Sånt en kan gå och gräma sig för resten av livet ju men jag hoppas att det blir ett lyckligt slut eller en rolig historia av det för din del så småningom <3

Ethel

Åh Fredrika... Så himla himla hemskt! Fy!Jag håller alla tummar för att den ska komma tillbaka till dig <3 Jag skulle säga att du gör det du känner för - vill du sy så syr du, vill du sticka så sticka. Jag tror personligen inte på att skapa något man inte vill, om man gör det för sin egen skull. Jag tror att sticklusten kommer tillbaka till dig när du minst anar det. Det hjälper ju också att kolla igenom Pinterest, kanske ser du något där som du bara måste sticka? Det kan ju också funka att sticka något utmanande men litet, så får du snabbt den där härliga jag-har-skapat-något-fantastiskt-känslan. Så brukar jag göra när jag syr och det blir katastrof, då gör jag ett snabbt enkelt projekt som blir bra så jag får den där bekräftelsen och påminnelsen om att det är kul.

Svar: Tack finaste Ethel! <3 <3 <3 Faktum är att det redan känns mycket bättre och att jag är inne i världens sy- flow just nu och att jag inte alls tappat lusten till stickningen. Så det känns okej. Men jag hoppas så klart fortfarande att påsen ska komma tillbaks! Kraaam på dig och tack för dina fina ord! <3 <3 <3
Fredrika

Linnéa

Jag blev fruktansvärt arg när jag läste detta!!! Det är ju helt otroligt att man säljer en påse utan att titta om det fanns något i och det kan ju knappast funnits något pris på den. Jag hoppas verkligen att den personen som köpte den tittar i påsen och upptäcker att det ligger halvfärdiga stickprojekt i den och att hen då går tillbaka till affären med påsen. Nä usch och fy för Myrornas!! Jag håller verkligen tummarna för att du skall få tillbaka dina stickningar <3

Jag tycker att du skall låta stickprojekten vila tills du känner för att sticka igen. Det är bättre att satsa på ett projekt som du verkligen känner att du har lust med nu. Sticklusten kommer återfinna sig när du känner dig redo att sticka igen :)

Svar: Tack för din fina kommentar! <3 Värmer så mycket med alla fina tips! <3 De sa att det var ett misstag. Att de ställt in påsen och sedan att någon annan råkat plocka ut den till försäljning :( Antar att det är sånt som händer men fy vad trist det känns. Men massor av kramar till dig!
Fredrika

Alicia

Men alltså hur otur kan en ha??? Det är ganska dråpligt egentligen, att de SÄLJER dina projekt! Hade ju aldrig hänt i någon annan butik - så typiskt att tappa bort påsen på en loppis :( Haha det här är så ledsamt så jag kan inte riktigt greppa det egentligen. Fy vad jag förstår att det känns motigt att ta sig an nya projekt nu! Jag säger som du - pausa stickandet och sy istället! Kanske brodera en stund, det gör mig lugn som ingenting annat <3

Grahnslöjd

Men usch vilket missöde och alla timmar med bortkastat arbete... Har just tappat bort en bebismössa jag sytt vilket gjorde mig väldigt besviken och det var ändå bara en mössa som var sydd på nolltid...men det är något speciellt med hemmagjort... Hoppas, hoppas att påsen på något vis kommer tillrätta!!

Svar: Ja fy, det var inte alls nå skoj... och fy på borttappade mössan! <3 Så tråkigt att förlora sånt en skapat, även om det är något mindre. Det är ju verkligen något speciellt med hemmagjort! Tack för din kommentar! <3
Fredrika

Matilda

Älskling ❤️

Svar: <3 <3 <3
Fredrika

H

Ååååh nej!!! :(( Fy va hemskt. Hoppas den som köpte ser dina efterlysningar. Det verkar ju iaf vara någon som uppskattar kvalitet! Kanske roligare att sy något istället. Dels för att det går lite fortare och så är det ju nåt helt annat.

Svar: Ja det hoppas jag också! av hela mitt hjärta. Men blir det inte så så känns det okej ändå. Jag tog faktiskt till just symaskinen för att trösta mig och det hjälpte faktiskt! Tack för din fina kommentar! <3
Fredrika

Alexandra

Å nej, de kunde fått mina färdiga lite mindre lyckade stickprojekt istället, för de ligger ändå bara i en påse på vinden ;) :( så himla surt det här! Hoppas verkligen något läser på FB och stickningen hittar tillbaka. Jag tycker sjalar är himla roliga att sticka. Hoppas du hittar något nytt bra projekt att börja på :)

Svar: Haha ja jag säger det samma! Jag kan nog också byta ut dem mot ett x antal ufos jag har i gömmorna. Men tydligen får en inte välja sådant... Ja jag håller också tummarna ett tag till att den kommer tillbaks! <3
Fredrika

Annie - lättlagat vegokäk

Men alltså åhh all kärlek till dig </3 Fyfan! :'(

Svar: Ja fy :( Men tack fina du! <3 <3 <3
Fredrika